josefinevill

Senaste inläggen

Av Josefine - 11 mars 2010 19:28

Ovanligt bra dag idag, trots nattlig suddare iklädd sparkdräkt och blöja  little crazy man!

Dagen började med att Linnea och jag startade med våra rutiner i stallet. Båda lite tidiga. Linnea för att hon jagat runt efter en affär som öppnar före kl 9 i Grästorp och jag för att gränsen mellan natt och morgon liksom suddats ut. Kl 10 kom härliga Lena med dotter som idag hade "omvärldsdag". Prao, liksom. Minns hur det var att vara prao, fick göra allt det där ingen annan riktigt ville ta tag i eller sånt som egentligen inte behövde göras men som sysselsatte en prao resten av dagen. Mitt bästa var när jag fick prova glödlampor på lokala ICA i Vargön...

Vår prao fick däremot göra lite mer (enligt mig) substansfyllda saker. Mamma Lena passade Vilhelm vilket var otroligt värdefullt. Linnea och Minonna (praon) tömkörde och borstade, vägde upp foder, lite trist-varning, men ändå något som är viktigt i ett stall. Hästarna behöver juh mat! Även vi behövde mat i maggarna. Lena var preppad med kalas(!)god sallad och smaskig äpplekaka. Vårens första bukett tulpaner pryder numer mitt köksbord. Me like. Vilhelm fick en handdocka i form av ett får. Det är sant! Teres har fått en man! Att få ljud i den stackarn krävde kanske inte allt för stor kompetens men däremot en litenliten skruvmejsel som jag fick rotat fram nu på kvällen. Bytte batterier och Voila! Ett bräkande får! Vilhelm förstog genast att här var det tal om konkurrens så han gallskrek och tyckte att det var bättre när mamma själv bräkte med fåret på handen. Nu när ha la sig tog han ett krampaktigt tag om Teres för att vara säker på att få ha henne i fred. Den lille token, inte lätt att förstå att Teres-mannen inte kan komma upp i sovrummet för egen maskin... Han har juh inga ben.


Hur får man en häst att gå ordentligt framåt? Ena stoet vill liksom bli knuffad i rätt riktning. Inte rädd för nåt, inte obildbar men väldigt (VÄLDIGT) långsam. Utmaning som heter duga. Mycket lättare med hästar som är lite i luften och anfaller. Då finns det i alla fall nåt att ta av. Jobbigt att driva hela tiden!


Solen kom fram härligt på eftermiddagen och innan det blev alldeles panikartat efter kvällsgröt tog jag pulkan med son i och traskade tre (3) varv på travbanan.


Lena, om du läser detta (hej Marie-Louise  ) tack så jättemycket för idag! Härligt och uppfriskande med besök och lite kontakt med omvärlden. Med andra ord en omvärldsdag för mig med  . Hur var det nu man gjorde med mailen? Tack för alla bra tips om Försäkringskassan. Kurs till hösten it is! Om handledarkursen går på distans då vill säga...


En epok i Vilhelms liv. Flyttade ner hans sängbotten ett hack i spjälsängen. Så han inte hoppar över och rymmer den luringen. Han har ett eget sätt att förflytta sig på golvet. Han rullar i sidled och när han byter riktning roterar han och rullar vidare... Vad blir det för diagnos?


Häpp, imorgon 5-årskalas kl 17. Också ett jäkla dags men antagligen med hänsyn till att Peter brukar jobba på helgerna... Lilla gud-dottern som fyller. Eller lilla och lilla. Sedan Vilhelm föddes tycker jag kusinerna vuxit upp och blivit stora. Bara sådär. Inte barn längre liksom. För Vilhelm är ett barn. Och han är liten. Mindre än de.

Linnea kommer 9 as usual. Peter vet fortfarande inte/har inte bestämt sig för (märk väl vad klockan är vid inläggets publiceringsdags) om han ska åka till Lars-Åke imorgon eller inte. Linnea, behöver jag säga "Vad var det jag sa"??


Måste boka hotellrum till hästdagen imorgon! Kom ihåg!!! Och ringa Py om typsnittet till dekalen. Och maila typsnittet och storlek på dekalen till Tomas. Men 5-årspresenten då? Får handla den på vägen, vet juh vad jag ska ha. Kommer antagligen inte hinna hem till På spåret den här veckan heller. Är det ödet? Vem blir lyckligare av att jag missar allmänbildande frågesport vecka efter vecka? Kan inte påstå att jag blir olyckligare av att inte se det men ändå. Varför? Vem? Vart är jag på väg?

Av Josefine - 10 mars 2010 19:29

Igår för ett år sedan friade Peter till mig. Ojojoj vad fort det här året gått! Nu när vi har Vilhelm känns det på nåt vis mycket större än giftermål. Oavsett vad som händer mellan oss kommer Peter och jag alltid vara knutna till och bli påminda om varandra när vi ser vår lille pilt. Stort. Mäktigt. Härligt.

Jag vill fortfarande gifta mig, vill vara så vacker det är möjligt att göra mig, få stå i centrum och få ett fint minne för livet. Det är bara inte riktigt bestämt när. Att det är bestämt med vem är juh redan klart...

Blivande mannen har födelsedag idag.    jag frågade lite fint och omtänksamt om det önskades nåt extra gott till middag en dag som denna. "Pannkakor"... Men hej, barnkalas. Pannkakor it is. Eftersom det bara är vi två ikväll blir det semla istället för tårta. Även det önskemål från födelsedagsbarnet...

Gjorde mig till och gräddade bebisplättar till Vilhelm. Han spottade ut och fick rysningar den stackarn! Sen åt han lite när Peter kom hem. Vilhelm har verkligen inte varit på hugget idag... Sååå förkyld och kinkig är det lilla hjärtat! Han som äter med så god aptit annars har ratat allt utom morgongröten och amningen. Får se hur länge han sover i natt. Var vaken fyra gånger natten som var... Zzz zzz zzz


Igår grät han med tårar för första gången!


Var på slädtur i lördags hela lilla familjen. Hästarna var ystra, vädret vackert och korven schmackte maskigt när det grillades.


Tömkört stona idag igen. Duktiga tjejer! Spanade lite på Dina, hon börjar lägga på sig fint över ryggen. Inte lika "vass" (Andréa, våga inte skriva/säga/tänka nåt spydigt a la "ska hon föla imorgon"). Magen har varit stor hela tiden men hästen varit smal. Så.


Har absolut ingen inspiration för nåt bloggande idag. Gör det i rent tidsfördriv tills jag är helt säker på att Vilhelm sover gott och jag kan gå ut till Peter i stallet (stället  ).


                                      

Mackans gris har tappat rösten...                      Bebisplättar



                                       

Vilhelm + melodikryss =sant                              För att de är så vackra...

Av Josefine - 4 mars 2010 20:44

Idag har Josefine


-känt värmen från en hästrygg  

-varit riktigt påhittig med menyn

-fått Vilhelm att somna utan problem (fjärde dagen i rad)

-duschat, bara för att hon kan

-konstaterat att hon faktiskt ÄR flexibel i sinnet (och inte som Jacob)


På lördag blir det slädtur och övernattning i Fornebo. Första "utflykten" med Vilhelm sedan han började äta på tallrik och inte på mig. Har absolut ingen aning om vad jag ska ta med för mat till honom. Han äter juh inte grillad korv!


Peter är hemma, ska slita mig härifrån och ta lite på honom. Bara för att jag kan  

Av Josefine - 3 mars 2010 08:27

Jag börjar känna mig gammal, sliten, på väg utför!

Härom dagen när jag kissade hoppade det upp en skata på snödrivan utanför toafönstret och stirrade på mig. Helt ogenerat. Vilken fräcking!

Min mamma har alltid skojat(?) och sagt "det är så lustigt när ens barn blir äldre än jag själv" och då refererat till när mina båda äldre syskon passerat mammas gyllene ålder, 33. Jag fyller 26 år i år. Pratade med mamma på telefon i helgen (vi pratar varje dag, minst en gång, vill aldrig lägga på. Jag alltså.) Hon berättade att det satt x antal domherre-hanar och x antal domherre-honor vid deras fågelbord vilket som kunde ses som en liten sensation. Eller som mamma uttryckte det "fucking amazing"... Jag fyller 26 år i år. Känner mig före mig själv. Har jag redan hunnit bli äldre än min mamma? Har hon blivit yngre? Betyder det att jag kan ta en liten paus? Vila mig lite, komma igen om ett tag? Låter rätt lockande, säga godnatt en stund och bli yngre igen. Skäms nästan att säga det, jag som "är hemma" och allt när det finns de (min älskling) som jobbar 24 7 för att vi ska ha det bra (hur man nu definierar "bra") men jag ÄR trött, sliten, slut, grå, gammal. Jag fyller 26 år i år. Klarade helgens melodikryss. Hur gammal sa jag att jag var nu igen?

Hörde på nya Cougar Town att 40 är det nya 20, får mig att tänka på ett par hästbekanta i 40-årsåldern. De skulle svänga sig och parta lite i Trollhättan och ringde till oss från deras förfest. "Åh, vi har så roligt. Vi är som 20 igen... ... ... ... vi får skjuts av Marias man. Han är så snäll! Både kör och hämtar oss" I bakgrunden hördes ovan nämnda man, lite desperat suckande och med lätt förtvivlan i rösten. "Ni kan väl ringa när ni blivit 40 igen..." Oslagbart!


Sorterade lite i en kasse med kläder Vilhelm ärvt från några barn till en av Peters kompisar. Jag tror att jeanskjolen och den rosa blusen med puffärmar kommer bli Vilhelms bästa den dag han kan ha strl 110...


Vilhelm börjar få tand nummer två. Skönt för honom, verkar juh helt värdelöst med bara en framtand! Vad man nu ska med två tänder i underkäken till? Skopa upp maten med underbettet?

Han har dessutom fått sin första förkylning. Snorar och håller på, speciellt på nätterna. Andréa blev stolt och utbrast "åh, det har han efter mig" härligt med positivt tänkande men det kanske behövs för någon som påstår sig varit förkyld sen förra vintern.

Andréa med två trevliga vänner kom vägen om oss i lördags. Härligt att kunna stifta nya bekantskaper vid sitt eget köksbord! Fika hade de med sig också. Jag åt och åt och åt... Tror inte Andréa tagit mitt sockerbegär på allvar tidigare. jag må kanske inte äta sött varje dag men när jag väl får det i mina händer.. Då är det klippt!


Nämen ett emo!


Det hade absolut inget med inlägget att göra. Bara en tribute till en härlig person  



Av Josefine - 27 februari 2010 09:24

Min snögubbe ligger och trynar i sängen... Jag vet att han inte var hemma alltför sent i natt, 01.30 Jag satt vakt vid fönstret. Nej, det gjorde jag inte men däremot ammade jag Vilhelm när traktorn kom hem. V vaknade 05.45 igen. Det tycker jag är helt okej, han somnade trots allt 20.30


Idag kommer underbara Andréa och hennes "riktigt Therese"... ? Ska hinna mocka, borsta Solex och sjunga upp mig tills dess... Jaaaa måå hon leeevaa... Hrrmmm...

Men först Melodikrysset och kaffe och upp och pussa på den underbaraste som finns   

Av Josefine - 26 februari 2010 20:47

Har slagit in födelsedagspresent till Andréa. Det blev med ett sånt därnt papper som liksom blir skrynkligt av att man ens funderar på att göra nåt med det. Dålig tejp (tape?) hade vi! Får köpa bättre.


Vilhelm och jag var på butiken idag och eftersom det är fredag skulle han få nåt fint. (Det har aldrig hänt förut men idag blev det så) Utbudet på ICA supermarket är något, eh, begränsat. Han fick en tandborste med Skalman på. Ja, jag vet. Skittråkigt, men jag tyckte det kändes fint. Min son och jag, han glatt leende till alla som kom i vår väg, jag lätt stressad över att hans raggsockar for av hela tiden. Upptäckte när jag packade i kassarna och samtidigt försökte hejda Vilhelm från att kränga sig ur vagnen för att få tag på nåt greppvänligt att en socka var väck. Packade färdigt, parkerade vagnen bakom kassan hos den väääldigt förstående kassörskan och påbörjade strumpletning... Gav upp efter några varv och när jag passerade kassan igen såg jag den, på golvet under rullbandet, en liten ensam industristickad grå raggsocka. Ute är det slask. Lika grått som Vilhelms strumpor. Han sover nu den raringen. Skalman-tandborsten ligger fortfarande i sin förpackning. Tanden syns juh knappt...


Linnea och jag hade en plan för dagen. Peter hakade på men kom på bättre tankar. Att köra in unghästar (eller köra vilken häst som helst för den delen) när det är snöras utan dess like från taken är som gjort för att förstöra vilken häst som helst. Då tyckte Peter att han skulle åka och hämta inkörningshäst nummer 4 istället. Hade jag vetat detta när jag själv åkte till affären och ändå var på djurbutiken hade jag köpt ett hönät till. Men jag får aldrig reda på nåt. När jag får det så är det i vittnens närvaro för att jag ska protestera så lite som möjligt. Alla som känner mig vet att jag inte protesterar i vittnens närvaro. Jag protesterar här. PROTEST! På tre punkter idag. Tänker inte nämna vilka, av sekretessbelagda skäl.


Ska fredagsmysa med en kopp te i handen och en Macka på foten  Hon har lekt med sin gris idag. Älskar den!

Imorgon kommer Andréa med hemliga gäster. Spännande. De har utlovat kakor och morötter. Längtar efter henne mest. Nämen ett emo. Världens kanske mest interna skämt... Adam Lambert i Andréas ögon  


Peter sa att han skulle vara hemma imorgonkväll. Jag är hemma varje kväll.





Av Josefine - 25 februari 2010 21:14

Har haft en härlig dag!

Linnea och jag racermockade (vi börjar bli rätt så synkade), Linnea red Zeke, vi städade ur och gjorde i ordning en ny box till nya hästen, Eloge blev riden. En röd volvo åkte och inkom gjorden en röd audi(?) innehållande en Annabanana med de två yngsta barnen.

 Go´fika med tre sorters bullar, kladdkaka och en rejäl kanna te av sorten "Blå Gryning". Vilhelm och Mackan fick mindre ätbara paket (men Vilhelm kämpade ihärdigt med både snöre och presentpapper, glad att jag fick bullar!) men väl så fina och de mottogs tacksamt. Mackan, den lilla filuren blir juh som en del redan vet gladast för mjukdjur hon inte får från mig. Nr 1 var råttan från Madde, nr 2 var den nya råttan från "mormor" och nu nya nr 1 och 2 alla kategorier, en rosa gris som grymtar (eller nåt liknande) när man klämmer den på magen. Anna menade att det var deras Welshterrier Alice som valt den men jag undrar jag...


Jag, i egenskap av avelssto, har fått konkurrens... Av ett fyrbent sådant. Dina! Vi var och tittade och ville köpa Dinas mamma när Dina var ett år men så blev det inte. Kanske att saker sker av en anledning. Dina anlände idag med sin bulle i ugnen. Tjockismagen då!

Dina, lilla pinglan


Peter han kör snö han. Och lite i diket! Tok! Han står jsut i detta nu och väntar på en kumpan som kan dra upp honom och traktorn...


Funderar på om slutet på Snabba Cash var fattigt eller genialt... Förmodligen det sistnämnda eftersom jag tyckte det var lite abrupt   alltså är det säkert enligt förståsigpåare genialt!


Min egen bullmage är egentligen alldeles full med fika men jag är juh tvungen att äta kvällis ändå... En liiiten bit tjockpannkaka och lite fil. Sen blir det soffan med ett glas vatten och Jane Austen-klubben.


Vilhelm somnade i sin egen säng! Själv! Med fåret Teres och dinglistigern förstås men inte i min famn. Duktig pojk! Duktig mig! sen lär han väl vakna igen men som jag intalar mig "det är bara jag som är lidande om han äter på natten"

Han har fått sin första tand! Och sitt första plåster! Inte på samma ställe dock, tanden i underkäken och plåstret på ena vänstertån. En stor dag i en liten persons liv... Mitt alltså!


Vill att någon snäll person som ska besöka Skandinavium tar dubletter av allt som är gratis och ger det till mig   så kanske jag också får rätt feeling. Missart i år igen!


Fundering: blir personer som har hushållspapper på toaletten placerade i samma fack som de med julgardinerna uppe i juni? Vilket fack blir jag själv placerad i, jag har toapapper i köket... Men Vilhelms mun är ju så liten. Därmed inte sagt något om ändorna på kategori 1... 

Av Josefine - 24 februari 2010 17:42

Vad rart av er att peppa   Puss till er!

Hämtade honom till slut ur sängen, lite för att Peter kom hem (ögontjänare, hejsan) och lite för att det gått så lång tid att han förmodligen blivit hungrig på kuppen... Sen vart han hyfsat nöjd en stund. Så bestämde jag mig för att gå ut i och ta in hästarna. På med alla kläder på Vilhelm, Mackan och mig själv. Hann knappt komma ut innan Vilhelm sov som ett, tja, barn. Men om det ÄR mina rutiner att han sover för-och eftermiddag i vagnen när jag grejar med som ska grejas med ute och dessa rutiner har fungerat bra så måste väl det vara okej? Det är juh inte så att jag gör så mycket annat än är hemma och göra samma saker varje dag... Natt- och sovproblemet är ett annat dilemma men det löser sig nog till slut. Han somnar med ett skrik och vaknar med ett leende kan man (jag) säga...


Peter hemma ikväll    han jobbar hårt nu i snötider. Ser så sliten ut!


Linnea varit här och hjälpt mig idag med! Fantastiskt! Hon har övergått från "cirkus-Linnea" (långpisk i mitten på rundeln) till att vara bara Linnea! Stona är duktiga tjejer. Linnea också förstås...


Pratade med min kära Carolina på telefon. Så härligt att prata med henne! Vi bor väldigt nära men får väldigt sällan till att träffas IRL. Underbar är vad hon är iaf!


Snart gröt till min V. Peter släcker i stallet ikväll så jag kan ägna mig helt och fullt till läggning av son. Borde bli en ny OS-gren... Inte för att jag skulle kvala in!

Ovido - Quiz & Flashcards