"ska bara"... Välbekanta ord, flitigt använda även av mig. För den sammanboende mannen blev det lite för tydligt att "ska bara" sällan är en så bra idé som det först verkade. I synnerhet inte om det är meningen att spara tid.

Kl 19.30, måndag 23 augusti 2010.

Det ringer på min telefon, det är Peter som är ute och pressar halm innan det hotande regnet.

"Det har hänt en olycka, jag är på väg till NÄL"

liten paus "jag har kapat ett finger"

Är det möjligt att sätta sig in i den panik som spred sig i min lilla lekamen vid de inledande orden "det har hänt en olycka" och sedan den märkliga lättnad över att det "bara" handlade om ett finger och inte krossade ben/sönderskuren buk/kapade armar eller något annat större? Ett finger är juh i sammanhanget "en värdslig sak". Men lik förbannat gör det förmodligen fruktansvärt ont...

Hämtade hem en lite morfinpåverkad Peter på akuten i Uddevalla strax efter midnatt. Då hade de sytt fast fingertoppen (bra med handskar, annars hade vi fått leta i halmbalen...) och hade goda förhoppningar att det ska bli så bra som det nu är möjligt.

"Jag som alltid stänger av pressen, skulle bara skynda mig innan regnet"... Jojo, för vid det laget han ringde mig och meddelade att de flyttade honom till Uddevalla eftersom de på NÄL inte syr fast kroppsdelar hade det redan börjat regna. Inte direkt läge att vara spydig men jag hade god lust (antagligen för att jag blev lite chockad först) att påpeka det faktum att han hade varit hemma hos oss om han inte "bara skulle" stoppa ner handen i pressen...

Bytte förband igår och idag. Det ser "fint ut" med blå stygn och allt! Har (tyvärr) sett betydligt smaskigare grejer men när det kommer till ens nära och kära är jag inte jättetuff. Kände en liten våg av illamående och öronsus när Peter började lossa på bandaget. Men med lite handsprit på händerna blev Josefine nurse number one! Fingertoppen kommer nog alltid vara lite större och skummare än de andra fingrarna. Synd, Peter som har så jättefina händer! Riktiga pianofingrar men ändå arbetargrova på något sätt. Ett av hans starkaste attribut   

Ändå en lättnadens suck att han är hel och välbehållen. Igår var han däremot lite svag av tabletterna så han vilade middag i tre timmar. Skitväder, det blåste och regnade om vartannat. Vilhelm och jag gick ut och plaskade i vattenpölar. Det blir bildbevis vad det lider.

Idag var det marknad i Nossebro. Jag var där. Det märks att sommaren är slut. Det var övervägande pensionärer och föräldrar med barnvagnar. Det är väl de som har tid att ränna på marknad. Vet fortfarande inte riktigt vad jag själv gjorde där. Jo, jag köpte strumpor...