Jag önskar mig att den trådlösa uppkopplingen ska fungera! Har hittills fungerat två gånger på ett år trots idoga försök. Routern släpper inte ut mig! Innestängd! I mitt eget närverk! Hjälp!

Ska snart lägga fram lite grejer som ska packas ner inför imorgon, the big D-day... La just kamerans batteri på laddning. Tror inte det kommer bli så mycket tid över till fotograferande men alltid skönt att ha den med. Jag känner mig lite naken, rädd, exposed utan den...

Drack för mycket kaffe för sent igårkväll. Insomnandet är inget problem, pang bom när huvudet nuddar örngottet. Det som däremot straffar sig är om jag vaknar på natten/tidiga morgonkvisten, vilket jag kanske inte gjort om inte Vilhelm tyckt det var en bra idé. Okey, fine. Upp, trava bort till hans rum och amma lite. In med napp och tillbaka med ungen i spjälsängen. Han snodde över på sidan med en gång och stensov. Tills jag gick därifrån  vet inte ens uppskattningsvis hur lång tid det tog innan jag kunde ändra från sittande  till ryggläge på honom utan att han högljutt visade sin protest. I vilket fall... Låg sedan och stirrade i taket en bra stund. Tyckte mig höra mystiska och suspekta ljud från stallet. Någon som fastnat mot väggen? Någon som tagit sig lös? En snabb titt på klockan. 03.55 Pinade mig en kvart till innan jag var tvungen att gå ut för att kolla läget. Det var längesedan nu jag gick upp så tidigt... När jag jobbade var 04.15 standard varje veckodag. Kändes välbekant och trivsamt att gå över gårdsplanen mot stallet. På den knappa minut det tar hann jag tänka en hel del på hur vardagen såg ut när jag jobbade på ett vanligt jobb. Knepigt. I vilket fall var det ett gäng yrvakna hästar som tittade på mig när jag tände lyset. Hur lugnt som helst men insåg att jag inte kunde gå in utan att morgonfodra nu när jag ändå stört dem. Funderade på om jag skulle varmköra bilen åt Peter men visste inte vilken han skulle ha. Gick upp och satte mig i sängen igen lagom till hans alarm gick. Att somna om med koffeinet fortfarande härjande i kroppen kändes som en omöjlighet lika stor som att jag aldrig kommer bli ett år äldre. Sen somnade jag om nån gång när Peter åkt. Vilhelm vaknade pigg och glá 06.30 Då gick jag upp för andra gången. Nu sitter jag alltså här med dagens andra kopp kaffe, för att hålla koffeinnivån jämnt flödande, spetsat med kardemumma och kanel.

Vilhelm luktar godare än färskt lösgodis, fräschare än vindtorkade lakan och är just nu argare än Lotta på Bråkmakargatan...

Är det nån mer än jag som sett att Peter är med i veckans ICA-reklam?